Vem är jag?
I detta inlägg tänkte jag berätta lite mer om mig coh min livssituation, trevligt trevlig:)
Jag heter Sara och är 24 år(tänk så tiden går snabbt).Bor i Hägersten med min man som är ifrån Marocko men född här i Sverige.
Vi gifte oss i december 2009 men har varit tillsammans sen snart 5 år tillbaks. Vi bådar jobbar heltid och försöker få vardagen att gå ihop men ändå ägna oss åt det vi tycker är kul. Vi vill resa så mycket vi kan men då krävs en stadig ekonomi och planering vilket ibland kan vara svårt. Jag har uppväxt med min mamma och mormor och de är mina två bästa vänner som alltid finns vid min sida och tvärtom. Familj för mig är otroligt viktigt!
Jag är inte uppväxt med någon religion alls och har faktiskt inte intresserat mig utav religions så mycket mer än att jag vet lite olika seder och sånt. Min man är muslim vilket jag accepterade i början och han accepterade att jag va icke troende. Vi kom överens om det ganska snabbt då det kan va krångligt att skjuta på den frågan för det är en stor fråga som måste tas upp.Jag intresserade mig utav just islam för kanske 2 år sen då jag läste en mindre bok jag fått utav min kära svärmor(som dessutom är den bästa svärmorn man kan ha) och fick gåshud. Allt kändes så fint och självklart.Mitt hjärta blev varmt och fylld av hopp.Då bestämde jag mig för att läsa mer men fick alltid frågan om jag skulle bli muslim. Det hade jag inte ens tänkt på själv.Jag bestämde mig sen för att ha inställningen att jag vill ha mycket mer fakta än såhär för att konvertera då jag inte vill bara slänga mig in i något men skulle det nu va så att jag känner att nej detta är inget för mig så skulle jag lärt mig så mycket. Jag förstår min man och hans familj mycket mer och jag respekterar dom mer än tidigare. Skulle jag och min man få barn eller ja när vi får barn så har vi redan kommit överens om att dom ska uppfostras muslimskt då jag tycker att det är en riktigt bra uppfostran och en bra väg för barn att gå.Även om jag inte skulle konvertera så vill jag detta.
Min man har aldrig tvingat mig(som alla andra muslimska kvinnor och konvertiter så måste man klargöra detta) och heller aldrig påpekat eller sagt nått. När jag engång frågade honom varför så sa han att det ska komma från ditt hjärta. Helt sant! Så nu ägnar jag den tid jag kan till att lära mig mer och jag har kommit i kontakt emd så underbara vänner som jag hoppas ha kontakt med resten av mitt liv.
Detta va lite om mig och hur mitt liv ser ut:)
Jag heter Sara och är 24 år(tänk så tiden går snabbt).Bor i Hägersten med min man som är ifrån Marocko men född här i Sverige.
Vi gifte oss i december 2009 men har varit tillsammans sen snart 5 år tillbaks. Vi bådar jobbar heltid och försöker få vardagen att gå ihop men ändå ägna oss åt det vi tycker är kul. Vi vill resa så mycket vi kan men då krävs en stadig ekonomi och planering vilket ibland kan vara svårt. Jag har uppväxt med min mamma och mormor och de är mina två bästa vänner som alltid finns vid min sida och tvärtom. Familj för mig är otroligt viktigt!
Jag är inte uppväxt med någon religion alls och har faktiskt inte intresserat mig utav religions så mycket mer än att jag vet lite olika seder och sånt. Min man är muslim vilket jag accepterade i början och han accepterade att jag va icke troende. Vi kom överens om det ganska snabbt då det kan va krångligt att skjuta på den frågan för det är en stor fråga som måste tas upp.Jag intresserade mig utav just islam för kanske 2 år sen då jag läste en mindre bok jag fått utav min kära svärmor(som dessutom är den bästa svärmorn man kan ha) och fick gåshud. Allt kändes så fint och självklart.Mitt hjärta blev varmt och fylld av hopp.Då bestämde jag mig för att läsa mer men fick alltid frågan om jag skulle bli muslim. Det hade jag inte ens tänkt på själv.Jag bestämde mig sen för att ha inställningen att jag vill ha mycket mer fakta än såhär för att konvertera då jag inte vill bara slänga mig in i något men skulle det nu va så att jag känner att nej detta är inget för mig så skulle jag lärt mig så mycket. Jag förstår min man och hans familj mycket mer och jag respekterar dom mer än tidigare. Skulle jag och min man få barn eller ja när vi får barn så har vi redan kommit överens om att dom ska uppfostras muslimskt då jag tycker att det är en riktigt bra uppfostran och en bra väg för barn att gå.Även om jag inte skulle konvertera så vill jag detta.
Min man har aldrig tvingat mig(som alla andra muslimska kvinnor och konvertiter så måste man klargöra detta) och heller aldrig påpekat eller sagt nått. När jag engång frågade honom varför så sa han att det ska komma från ditt hjärta. Helt sant! Så nu ägnar jag den tid jag kan till att lära mig mer och jag har kommit i kontakt emd så underbara vänner som jag hoppas ha kontakt med resten av mitt liv.
Detta va lite om mig och hur mitt liv ser ut:)
Kommentarer
Trackback
